Logens historia

Från broder Bo Holmqvists skrift vid vårt 85-årsjubileum lånar vi texten om logens historia:

Logen nr 78 S:t Sigfrid institueras

Den 13 november 1920 infinner sig Storsiren Br, Wilh. Laurentz åtföljd av Storsekreteraren Br. Fr. Geijer, DDSS Br. S.V. Lokrantz, Stormarskalken Br. J. Fristedt m.fl biträdande ordensmedlemmar i Nässjö i och för institueringen av vår Loge – Logen nr 78 S:t Sigfrid.

Logens moderloge, Logen nr 40 Östergyllen i Linköping, lägger ner ett stort och helhjärtat engagemang i samband med att klubben bildas liksom vid övergången till loge, men också Logen nr 66 Erik Dahlberg i Jönköping är till stor hjälp vid bildandet av den nya logen.

Att hjälpa de nödställda

Logens ekonomi är inte stark de första åren. Det gör att ekonomi, lokalfrågor och medlemsvärvning dominerar arbetet.

Ändå får logen redan från början ta sig an uppgiften att ”hjälpa de nödställda”. Det är bröder som får det svårt i en svår tid och de stora restantierna på månadsavgifter frestar logens ekonomi.

I april 1922 beslutar man att börja bygga upp en fond, kallad ”Logens sparbössefond”, där avkastningen används för ”att ge de hårdast lottade i staden någon liten lindring”. Detta skedde genom att bröderna i juletid köpte och delade ut matkorgar till behövande Nässjöbor. Senare byts korgarna ut mot presentkort. Som exempel kan nämnas att julutdelningarna för 1939 var 590:- och för 1940, 832:60.

Det blir under krigsåren 1939 – 45 som verksamheten ställs på sina svåraste prov. Under dessa år har Understödsutskottet en stor och tung uppgift. Arbetslöshet och sjukdom gör det svårt för många att klara sin försörjning. Genom korrespondensen med Storlogen och i protokollen från de här åren ser vi att logen lägger ner ett stort och hängivet arbete när det gäller att bistå de nödlidande. Hjälpverksamheten är omfattande och välorganiserad och inne-fattar många olika områden där behovet av hjälp är stort. Bland annat kan man läsa i ett protokoll från den 21 mars 1939 att logen beslutade efter upprop från Storlogen att till Röda Korset anvisa 1000:-. Den 7 maj 1940 fick Drätselnämnden i uppdrag av logen att inkomma med förslag till teckning i det uppbyggda försvarslånet. Den 15 oktober samma år beslutade också logen om en teckning i försvarslånet av f.n tillgängliga medel med 2000:-

Den 2 juli 1940 togs på nytt frågan om anslutning till Svenska Odd Fellow-logers Plats-förmedlingsutskott upp. Där beslutade man också att anslutas sig.

Minnesloge

Grunden till våra nuvarande minnesloger kom 1925 då ett cirkulär från Storlogen inkommer tillsammans med fastställd ritual för avhållande av allmän sorgeloge att hållas söndagen den 1 november samma år. Här bör nämnas att Bröderna avslutade högtiden med att besöka stadens kyrkogårdar och lägga blommor på avlidna Bröders gravar, en sed som fanns kvar tills logen vid sitt sammanträde den 20 oktober 1964 beslutar att upphöra med detta.

Medlemsvård och notiser ur protokollsboken

 

Bland logens äldsta protokoll kan man läsa att åtal hade väckts mot en ledamot i Fastighetsaktiebolaget. Logen utsåg ett ”Rannsakningsutskott” med både sakförare och anklagad kallade att deltaga. I ett protokoll längre fram beslutade också logen att ”utstöta” den felande Brodern ur logen. Senare kommenterar också DDSS Lokrantz också fallet och anser logens behandling av saken i enlighet med gällande lagar.

Men det är inte bara de tunga plikterna som sätter sin prägel på verksamheten, logebröderna träffas också under festliga former. Man arrangerar utflykter och fester, ofta med damerna och ibland även med barnen inbjudna. Man kan i protokollen se att barnfester arrangerades redan 1939.

Vid 20-årsjubiléet 1940 var medlemsantalet 158 Bröder. ÖM Br. Högstadius framhöll i sitt högtidstal medlemmarnas ekonomi. Man avslutade jubileet med middag på Stadshotellet.

1957 anordnade Damklubben gåsmiddag tillsammans med logen.

I slutet av 50-talet börjar Bröderna i logen att vid arbetslogerna ha program, ofta med logens egna Bröder som föreläsare.

Det var på Br. Olle Lundbergs förslag som namnplåtar till porträtten i trappan försågs med namnskyltar.

Den 7 maj 1963 diskuterades ett förslag från Br. Evert Naurén om att byta ut det gamla och dåliga pianot mot en flygel. Till yttermera visso hade damklubben lovat att stå för kostnaden på 4000:- som mellanskillnaden var. Logen beslutade att tacksamt ta emot erbjudandet och logen fick på så vis den flygel av Malmsjös fabrikat som ännu pryder och är till tor glädje i klubben.

Den 5 april 1960 gjorde logen också ett industribesök på Eldonverken efter sammanträdet. Det var ett 50-tal Bröder som visades runt under ciceronskap av företagets VD Gunnar Randholm. Den 1 oktober samma år besöktes Sv. Tobaksmonopolets fabrik i Nässjö.

I mars 1945 beslutar också logen att till logens första Övermästares dotter räcka en hjälpande hand. Br. Elmérs dotter var gift och bodde i Tyskland och levde under mycket tryckta förhållanden.

Man tar även hand om Bröder som tidigare varit medlemmar i logen, men som av olika anledningar fått lämna Orden och logen. Man låter vid några tillfällen även innehållet i kollekten (det vi kallar Sparbössan) tillfalla sådana Bröder.

Under 50-talet var fortfarande ärendena beträffande sjukunderstöd en stor del av verksamheten.

ÖM meddelar i ett protokoll från den 23 jan. 1962 att han som representant för Odd Fellow övervarit ett informationsmöte angående konstfrusen bandybana i Nässjö. Mötet hade hållits den 17 januari.

Under 60-talet blev det mer vanligt att de medel som utgått till begravningshjälp återskänktes till logen för att användas i logens humanitära arbete.

5 november 1968 meddelar ÖM att inbrottstjuvar besökt logelokalerna och lagt beslag på en spargris tyngd av småmynt, men i övrigt inte åstadkommit någon större skadegörelse.

1 december 1970 beslutar logen att högtidsdräkt skall bäras av alla bröder vid invignings- och 3:e graden, medan mörk kostym och grå slips bärs i 1:a och 2:a graderna.

5 november 1974 beslutar logen efter omröstning bland alla bröder att frack behålles vid invigningar i övrigt mörk kostym.

4 december 1979 beslutar man så slutligen att frackens saga är all i logen.

Den 28 mars 1971 ägde ett kyrkospel rum i Nässjö Kyrka. Medverkande var medlemmar ur logens damklubb samt manskören, varför hela spelet var en Odd Fellowgudstjänst.

Raoul Neverling var kyrkospelsförfattare och regissör. Samordnare är dåvarande CM Br. Gillis Engborg.

Den 19 september 1972 föredrogs en skrivelse från DDSS Br. Sven Gösta Elmqvist ang. ev. bildandet av en förening för ÖM och ExÖM inom 4:e distriktet. Den 3:e oktober samma år beslutar logen att tillskriva DDSS och meddela att logen är positiv till förslaget. Den 17 nov. deltar man i det möte i Växjö där ÖM/ExÖM-föreningen för 4:e distriktet bildas. Broder Gillis Engborg var senare föreningens ordförande ett antal år.

18 mars 1975 meddelar ÖM Gunnar Nyquist att logens allt i allo – kokerskan fru Anna Gullberg fyller 70 år den 15 april. Logen uppvaktar med blommor och gåva.

I oktober 1975 lägger man heltäckningsmatta i logelokalen, det är möjligt p.g.a en gåva på 2000:- från fru Carola Almberg, Herrljunga. Änka efter avlidne Br. Emanuel Almberg som varit medlem i vår loge men avled 1958.

2 november 1976 tillsätts en kommitté som har till uppgift att ta fram en fotomatrikel.

Avknoppning och lägertillhörighet

Logen får fler och fler medlemmar som bor och verkar i Eksjö. Redan i mitten av 1940-talet väcks tankarna bland Eksjöbröderna att bilda en egen loge. Det kommer dock att dröja till 1949 innan Eksjöbröderna kan förverkliga sina planer, men den 15 maj detta år lämnar över 70 bröder sin moderloge och bildar Logen nr 120 Ekesiö. De båda logerna har allt sedan dess haft ett mycket nära samarbete med täta besök i varandras loger.

Logen tillhör från början Lägret nr 5 Österled i Linköping, men 1949 övergår de flesta av Nässjöbröderna till det nybildade Lägret nr 12 Visingsborg i Jönköping. Logen har sedan dess besatt många olika ämbeten inom lägret – vid tre tillfällen också det högsta, som HP. Här kan nämnas att i protokoll av den 19 oktober 1943 meddelades att ÖM  Br. Seth Rylander tillskrivit DDSS Br. Engström ang. möjligheten att få ett läger förlagt till Nässjö. I sitt svar till logen säger DDSS att något läger i Nässjö inte f.n. är aktuellt, men framhåller att en delning av Göteborgslägret är under diskussion.

Jubileer

Logen hade alltså högtidlighållet 10, 20 och 25 årsjubileum. 30-årsdagen 1950 kunde dock inte firas p.g.a Ordens beskyddare Gustaf V:s bortgång. Konungens bortgång uppmärk-sammades med en högtidlig ritual i logelokalen.

Den 12 november 1960 högtidlighölls logens 40-årsjubileum under ÖM Br. Gunnar Byströms ledning. Högtidstalet hölls av Br Olof Forsmark. Vid detta tillfälle överlämnade Damklubben den Ryamatta som fortfarande pryder vår vackra logesal. Damklubben hade bildats samtidigt med Odd Fellow-föreningen 1919.

Även 60-, 70-, 75- och 80-årjubiéerna firas högtidligt och värdigt. Men det är logens 50-årsjubileum som är mest omskrivet. Det äger rum den 13 november 1970. Man inleder med högtidsloge i Ordenslokalerna i närvaro av 1:e dep. Storsiren Br. Dag Wallén, följt av jubileumshögtid i Nässjö Kyrka och därefter middag med damer i Hotell Höglands festvåning.

Nordiska kontakter

Den 8 november 1963 institueras Logen nr 71 Rickard Marley i Bröndeslev i Danmark. Vår loge har sedan 50-talet haft kontakter med bröderna där och det blir den första nordiska loge som vår loge har ett utbyte med. Första officiella logebesöket gör de Danska bröderna i Nässjölogen den 19 september i samband med en gradgivning i 1:a graden. Det var 19 bröder som kom tillresta.

I slutet av september 1968 gjorde ett 25-tal Nässjöbröder en svarsvisit i Bröndeslev.

Den 24 januari 1978 läser logens dåvarande ÖM upp ett brev från ÖM Br. Willy Lindqvist i Logen Nr 62 Håkon Håkonsson i Mysen, Norge, där han ber om ett exemplar av logens årsprogram inför ett besök i Nässjö.

Den 3 oktober samma år föreslår en av logens bröder att logen tar upp närmare kontakter med logen i Mysen, vilket man också besluter.

Detta blir början till ett intensivt och inspirerande samarbete mellan dessa båda loger. Den 15 – 17 maj 1981 besöker vår loge för första gången broderlogen i Mysen. Detta besök har sedan följts av många oförglömliga möten med våra norska vänner.

Medlemsantal

Medlemsantalet i logen ökar snabbt under de första åren för att kulminera under 1970-talet, då medlemsantalet var uppe i 270 medlemmar. Frånsett detta har medlemsantalet i logen under de senaste 55 åren legat på 200 – 225 medlemmar.

Under 80- och 90-talen har logen haft svårt att växa i antal och har fått vidkännas en viss minskning ner mot de 200 medlemmar som vi inte vill komma ner under. Under sjuttiotalet var det många bröder som begärde sitt utträde ur Orden och logen, men också många som ströks ut på grund av oguldna avgifter.